Inga byggnadsverk är så starkt förknippade med 1900-talets framstegshunger som skyskrapor. Svindlande symboler för framtiden som laddades med stål och betong – men också effektivitet.
Barnprogrammet som pågick i TV avbröts plötsligt av ett totalt främmande inslag och jag undrade irriterat varför man visade katastroffilm för de minsta. Scenen visade ett flygplan som kraschade in i World Trade Center – det såg inte ens särskilt trovärdigt ut och tvååringen Greta i mitt knä undrade förvånat varför Molly Mus hade försvunnit.
Alla minns den 11 september. Vad vi sysslade med när de första ofattbara bildsekvenserna slog ner i vår vardag. Attentatet formulerar på ett skrämmande sätt skyskrapans monumentala innebörd. Dess sårbara storhet. Händelsen speglar också bakvänt att skyskrapans viktigaste betydelse är att byggas. När de amerikanska skyskraporna växte upp under 1930-talet fanns inget som kunde stoppa teknikens möjligheter. Utvecklingen hade rusat fram i en svindlande fart från 1800-talets senare hälft då användningen av armerad betong flyttade fram gränserna för vad som kunde konstrueras. Det stolta byggnadsverkets tillblivelse var en process som i sig rymde ett kittlande händelseförlopp. När våningarna växte fram kunde publiken dag för dag se en häpnadsväckande föreställning. Man byggde en framtid.
Den moderna beståndsdel som starkast armerade skyskrapan var effektivitet. Byggnadsprojekten utformades som rationaliserade fabriker så att framställningen skedde på löpande band. Arbetsplatserna blev underhållning och den febrila verksamheten hanterades på ett närmast iscensatt sätt med arbetare som varje ögonblick försågs med nytt material. I takt med att nya våningsplan färdigställdes lades järnvägsräls ut där små vagnar pilade fram i en logistiskt väls
mord mekanism. Skyskrapan var som ett minutiöst regisserat skådespel och allt skapade förstås sensationella rubriker. Vilket bygge skulle bli klart först, vilken skyskrapa såg ut att kunna bli högst och tänk om det rasade alltsammans? Byggnaderna var perfekta att översättas till kvantitativa siffror. Antalet nitar redovisades, likaså vikten på stålbalkar och de ofantliga kubikmeterna betong. De stora solitärernas höjd var något som odiskutabelt kunde mätas vilket också gav möjlighet till tävlingsmässiga förlopp. Bedömningen var solklar och kunde inte ifrågasättas eller förhandlas. Tävlingsförhållandena gav också skyskrapan en identitet som vore den en elitidrottare. På samma vis blev också arbetarna hjältar där de obekymrat klättrade omkring och lät sig avbildads när de åt matsäck flera hundra meter över marken. Berömd är fotografen Lewis W. Hines fotografiska verk Men at Work från 1932 som skildrar arbetarnas heroiska tillvaro i dramatiska bilder.
Kampen om framtiden exemplifieras tydligast i tävlingen mellan Chrysler Building och Bank of Manhattan Building. Målet var att överträffa Eiffeltornets höjd på 300 meter. Båda påbörjades 1928 och blev färdiga 1930. I slutskedet byggdes i hemlighet en uppfällbar spira på Chrysler Buildings topp så att höjden kunde ökas ytterligare i sista spurten. Chrysler Building vann tävlingen och var under ett års tid den högsta byggnaden i världen med sina 319 meter. Redan 1931 färdigställdes Empire State Building som med sina 381 meter höll sitt rekord i 39 år tills World Trade Center nådde sin högsta nivå 1970.
Alla dessa höjdnoteringar och den starka tekniska laddning som genomsyrar skyskrapan gör att dess syfte marginaliseras. Vad finns inuti skyskraporna? Vad används de till? Naturligtvis finns mängder av funktioner och ändamål med en skyskrapa. Där finns förstås massor av kontor men det är knappast något man funderar över. Poängen med en skyskrapa är att den inte behöver innehålla något för att existera. Den är sin höjd, sina antal våningar och sitt namn.
Skyskrapan har också liknats vid Gamla testamentets Babels torn som människor byggde för att komma närmare himlen. Skyskrapornas kamp resulterade också i indignerade artiklar om att människan utmanade Guds ordning. Att skapa underverk och utmana naturlagarna var inte människans uppgift. En ståndpunkt som gestaltades på ett fantasifullt sätt i filmen King Kong som avslutas med den gigantiska gorillans vinglande kamp på Empire State Buildings topp. Filmen från 1933 kan mycket väl ha vuxit fram ur de religiöst laddade reaktioner som skyskraporna orsakade. Sannolikt finns en symbolik i att den kvinnliga rollfiguren som King Kong förälskar sig i stjäl ett äpple i berättelsens början. Burj Khalifa är med sina 828 meter världens högsta byggnad idag. Bland övriga rekord som den innehar finns den trettiotalsdoftande noteringen ”världens högsta vertikalpumpning av betong”.