Breda perspektiv på Sverige
Pappersbonader skildrar ett Sverige som ligger på tvären med breda horisonter och hårt sammanpressade landskap. Det är hemvant och främmande på samma gång. I bonadsvärldens bleka färgskala finns en falnande glöd av det förra sekelskiftets nationalromantiska stämningar. Bondelivet och den tidlösa landsbygden blir som en patriotisk symbol för det genuina Sverige. Bönder med atletisk kroppsbyggnad står med uppkavlade skjortärmar i heroiska poser, stolta som sovjetiska kolchosarbetare. På julbonaderna är kärnfamiljen samlad i folkhemmets trygga famn.
En av de skickligaste bonadsmålarna var Anders Olsson och i högra nederkanten på mängder av motiv finner man hans snirkliga signatur som garanterade en omsorgsfullt bearbetad värld. Alla detaljer redovisas lika noggrant, löv avbildas ett och ett, varje grässtrå återges som en sällsynt växt. Men det som mest kännetecknar Anders Olssons bildvärld är idealiserade människokroppar med porslinshård muskulatur och underligt förvrängd anatomi. De perfekta kroppsdelarna är på något kusligt sätt fel sammanfogade så att man irrar omkring med blicken för att få tag på en levande varelse bland hoplappade armar och ben. Trots fulländad fysik blir därför människorna robotartade.
Anatomipusslet skulle förstås kunna framhållas som ett uppenbart misslyckande men blir samtidigt fascinerande genom den surrealistiska blandningen av verklighet och påhitt. Och faktum är att Anders Olsson, vid sidan av Anders Zorn, hade Salvador Dali som förebild. Därför bör man vara försiktig med att bedöma Anders Olssons kroppsuppfattning som aningslöst bristfällig.
Konstnärens kroppsintresse yttrade sig också i ett livslångt utövande av kraftsport och atletiska övningar. Ett av de första uppdragen Anders Olsson utförde var också att illustrera omslag till Rekordmagasinet. Dessförinnan hade han fått sin konstnärliga utbildning i Stockholm vid Tekniska skolan, nuvarande Konstfack, och blivit undervisad av tidens inflytelserika läromästare som Bruno Liljefors och Albert Engström.
Anders Olssons tvetydiga kroppsstudier fick också till följd att ett betydande antal vältränade pinuppor levererades till herrtidningen Fib Aktuellt.
Det är motsägelsefullt att de idealiserade och konservativa bonaderna blev så viktiga beståndsdelar i ett moderniserat Sverige. Men kanske var det också ett behov av en mer handgriplig värld som bonaderna gav uttryck för. De flesta som häftade fast motiven i städernas nyproducerade kök kom inflyttade från svensk landsbygd.
Vid mitten av 1950-talet konsumerades miljontals pappersbonader i vårt land. Första upplagan av ett motiv låg ofta på 250 000 som när den snabbt gått åt trycktes i några hundratusen exemplar till. Idag är tillgången på pappersbonader trots det begränsad men det är fortfarande möjligt att finna originaltryck till rimliga priser på auktionssajter, loppisar och antikaffärer. Priserna varierar från ett par tior till omkring trehundra kronor beroende på skick och tillgång.
Traditionen att hänga upp bonader i hemmen hör till våra äldsta sedvänjor och vävda bonader med religiösa motiv fanns redan på medeltiden. De massproducerade pappersbonaderna har sina rötter i 1700-talets kistebrev som fått sin benämning av att de klistrades fast på insidan av locket på förvaringskistor. Ett besläktat fenomen är 1800-talets oljetryck, men dessa var ganska dyra att producera och fick därför inte lika stor spridning.
Det var vid slutet av 1800-talet som trycktekniken blivit så utvecklad att färgglada bilder kunde återges på ett billigt sätt. De illustrerade veckotidningarna fick nu sin tillkomst och 1881 debuterade Jenny Nyström med sin illustration till Viktor Rydbergs dikt Tomten. Läsekretsen klippte ut konstverket och häftade upp det på väggen, ett initiativ som ganska snart skulle ge upphov till våra julbonader av papper.
Pappersbonadernas guldålder uppstod på 1940 och 50-talen. Julbonaderna produktutvecklades och kompletterades med andra säsongsbundna motiv så att avsättningen inte skulle koncentreras till en gång om året. Påskbonader, vårbonader, sommarbonader, höstbonader – till och med julbefriade vinterbonader erbjöds som kunde få sitta uppe även efter tjugondagknut.
Bonadernas naturliga spridningscentra var förstås bok- och pappershandel men den största försäljningen stod sannolikt postorderfirmorna för med Åhlen & Åkerlund i spetsen.
De två största producenterna av pappersbonader var Gerhards Förlag och Axel Eliassons Förlag. Sistnämnda är fortfarande i verksamhet men bonaderna utgör bara en mindre del av utbudet. Numera inriktar man sig på presentartiklar och festattribut. Småjox att ge bort på alla hjärtans dag, haloweenkostymer och kräfthattar hör till 2000-talets utbud. Den lilla produktion av nytryckta pappersbonader som fortfarande säljs utgår från de gamla förlagorna. På så vis lever de utdragna idyllerna, en gång anpassade till väggytorna ovanför folkhemmets soffor, tjurigt vidare i ett digitaliserat sekel.
